Vad är DNS?

Om du redan förstår vad ett domännamn är är nästa lager systemet som får domännamn att fungera. Varje webbplats, varje e-postmeddelande och varje app som ansluter till en server är beroende av att DNS arbetar tyst i bakgrunden. Utan det vore internet ett rutnät av numrerade adresser utan namn.

Vad är DNS?

DNS står för domännamnssystemet (domain name system). Det är ett globalt nätverk av servrar som översätter lättlästa domännamn till IP-adresser som datorer kan läsa. När du skriver en domän i webbläsaren vet din dator inte var namnet finns. Den behöver ett nummer. DNS är systemet som hittar det numret.

Tänk på kontakt-appen i din telefon. Du trycker på en persons namn och telefonen ringer rätt nummer. Du lär dig aldrig själva numret utantill. DNS fungerar likadant för internet. Du anger namnet, och DNS returnerar det nummer som din webbläsare behöver för att nå rätt server.

Jämförelsen med telefonkatalogen används ofta, men DNS går längre än en telefonkatalog någonsin kunde. En telefonkatalog trycks en gång och blir snabbt inaktuell. DNS uppdateras i realtid. När en webbplats flyttar till en ny server ändras DNS-posterna och hela internet anpassar sig inom några timmar. Det är en levande, ständigt uppdaterad katalog som hanterar miljarder uppslagningar varje dag.

Varför finns DNS?

Datorer kommunicerar med IP-adresser. En IP-adress är en rad siffror som 93.184.216.34 och pekar på en specifik server. Varje enhet som är ansluten till internet har minst en. Problemet är att människor är dåliga på att komma ihåg långa nummer.

DNS skapades för att lösa det. I stället för att be folk lära sig IP-adressen till varje webbplats de besöker låter DNS dem använda vanliga namn. Du skriver namnet. DNS omvandlar det. Din webbläsare når servern. Allt sker utan att du tänker på det.

Utan DNS skulle du behöva slå upp och skriva in IP-adressen till varje webbplats du vill besöka. Bokmärken skulle vara rader av siffror. Länkar i e-post skulle vara oläsliga. Internet som du känner det skulle inte fungera i vardagen.

Hur fungerar en DNS-uppslagning?

Varje gång du besöker en webbplats körs en DNS-uppslagning i bakgrunden. Den följer en bestämd väg genom flera servrar, och varje server snävar in svaret tills din webbläsare får den IP-adress den behöver. Hela processen tar bara millisekunder. Här är varje steg.

Steg 1. Din webbläsare kontrollerar sin egen cache

Innan webbläsaren frågar någon annan kontrollerar den om den redan känner till svaret. Om du besökt samma webbplats nyligen kan IP-adressen fortfarande finnas sparad i webbläsarens lokala cache. Om den finns där avslutas uppslagningen direkt och webbläsaren laddar sidan. Inga externa servrar behövs.

Steg 2. Ditt operativsystem kontrollerar sin cache

Om webbläsaren inte har svaret frågar den datorns operativsystem. Operativsystemet har en egen DNS-cache, skild från webbläsarens. Där kan IP-adressen finnas sparad från en annan webbläsare eller en annan app som besökt samma domän. Om operativsystemet har den slutar uppslagningen här.

Steg 3. Förfrågan går till en rekursiv resolver

När varken webbläsaren eller operativsystemet har svaret lämnar förfrågan din dator. Den går till en rekursiv resolver, en DNS-server som oftast drivs av din internetleverantör. Resolverns uppgift är att spåra upp IP-adressen åt dig. Den har inte svaret än, men den vet vilken kedja av servrar den ska fråga.

Resolvern har också en egen cache. Om en annan användare i samma nätverk besökt den domänen nyligen kan resolvern redan ha IP-adressen sparad. Då skickar den tillbaka svaret och uppslagningen är klar. Annars börjar resolvern arbeta sig igenom DNS-hierarkin.

Steg 4. Resolvern kontaktar en rotnamnserver

Första stoppet är en av internets rotnamnservrar. Det finns 13 uppsättningar rotnamnservrar, märkta A till M, utspridda över världen. Varje uppsättning körs på hundratals fysiska servrar. Rotnamnservern känner inte till din domäns IP-adress. Däremot vet den vilken server som hanterar den domänändelse du söker. Om du besöker en .com-domän pekar rotservern resolvern vidare till .com-namnservern för toppdomäner.

Steg 5. Namnservern för toppdomänen snävar in svaret

TLD står för top-level domain, toppdomän. Namnservern för .com känner till varje .com-domän som är registrerad på internet. Den har inte den slutliga IP-adressen, men den vet vilken auktoritativ namnserver som ansvarar för just din domän. Den skickar den informationen tillbaka till resolvern.

Steg 6. Den auktoritativa namnservern returnerar IP-adressen

Den auktoritativa namnservern är sista stoppet. Den här servern håller de faktiska DNS-posterna för domänen, bland annat A-posten som kopplar domännamnet till en IP-adress. Den skickar IP-adressen tillbaka till resolvern. Resolvern sparar svaret i sin cache för framtida uppslagningar och skickar det vidare till din webbläsare.

Steg 7. Din webbläsare ansluter och laddar sidan

Med IP-adressen i handen skickar webbläsaren en förfrågan direkt till den servern. Servern svarar med webbplatsens filer, och sidan laddas på din skärm. Hela kedjan, från ditt första tangenttryck till färdig sida, går vanligtvis på under 100 millisekunder.

Vad händer när DNS slutar fungera?

DNS syns inte när det fungerar. När det går sönder blir effekterna omedelbara och ofta förvirrande, eftersom symptomen ser ut som något annat.

• Din webbplats laddas inte. Om DNS-posten som pekar på din webbserver är fel eller saknas kan webbläsare inte hitta din webbplats. Domänen är fortfarande din, men besökarna ser en felsida i stället för ditt innehåll.
• E-posten slutar komma fram. E-post är beroende av MX-poster i dina DNS-inställningar. Om de posterna tas bort eller pekar på fel server studsar eller försvinner meddelanden som skickas till din domän.
• SSL-certifikat går inte att förnya. Vissa metoder för SSL-verifiering bygger på DNS-poster. Tar du bort eller ändrar de posterna misslyckas förnyelsen, och din webbplats saknar säker anslutning.
• Tjänster från tredje part kopplas bort. Tjänster som verktyg för e-postmarknadsföring eller verifiering av analysverktyg kräver ofta specifika DNS-poster. Om du ändrar eller tar bort dem bryts kopplingen.
• Besökare ser olika resultat beroende på plats. Under DNS-spridningen (perioden efter att du uppdaterat en post) har vissa DNS-servrar fortfarande den gamla informationen i sin cache. Vissa besökare når den nya servern. Andra når den gamla. Det kan pågå i upp till 48 timmar.

De flesta DNS-problem handlar om en felaktig post, en saknad post eller en ändring som ännu inte hunnit spridas över internet. Lösningen är oftast enkel när du vet vilken post du ska kontrollera.

Hur styr din domäns DNS-inställningar trafiken?

Din domäns DNS-inställningar är kontrollpanelen för vart din trafik går. Varje tjänst som är kopplad till din domän, från webbplatsen till e-posten och analysverktygen, dirigeras via DNS-poster.

När du är klar med att registrera en domän är DNS något av det första du ställer in. Du pekar domänens A-post mot servern där din webbplats finns. Du anger MX-poster så att e-posten vet vart den ska. Du lägger till TXT-poster så att tjänster från tredje part kan verifiera att du äger domänen.

Ändrar du någon av posterna flyttas trafiken. Peka A-posten mot en ny server och din webbplats flyttar. Uppdatera MX-posterna och din e-post börjar flöda till en annan leverantör. DNS ger dig kontroll över varje koppling som hör till din domän.

Därför är det också viktigt att förstå skillnaden mellan domän och hosting. Domänen är namnet. Hostingen är servern. DNS är bron som förbinder de två. Utan rätt DNS-inställningar pratar din domän och din hosting inte med varandra.

Vad är skillnaden mellan DNS och en domänregistrator?

DNS och din domänregistrator är två skilda saker, även om de ofta kommer från samma företag.

Din domänregistrator är företaget där du köper och hanterar ditt domännamn. Den sköter registreringen, förnyelsen och ägaruppgifterna. DNS är systemet som översätter ditt domännamn till en IP-adress så att internet kan dirigera trafiken till rätt ställe.

Du kan registrera en domän hos ett företag och använda DNS-servrar hos ett helt annat. Många varumärken gör så. De köper domänen hos en domänregistrator och pekar namnservrarna mot webbhotellets DNS. Domänregistratorn hanterar ägandet. DNS-leverantören hanterar dirigeringen.

Förvirringen uppstår eftersom de flesta domänregistratorer också har DNS-hantering inbyggd. När du loggar in hos din domänregistrator och ser en sida med DNS-inställningar känns det som att det är samma sak. Det är det inte. Det ena handlar om vem som äger domänen. Det andra handlar om vart domänen skickar trafiken.

DNS-termer du bör känna till

DNS har sina egna termer. Du behöver inte lära dig alla utantill, men grunderna hjälper när du ställer in en webbplats eller felsöker ett problem.

• Namnserver. Servern som lagrar DNS-posterna för en domän. När någon frågar "vart pekar den här domänen?" är det namnservern som har svaret.
• Resolver. Servern som tar emot din DNS-förfrågan och arbetar sig genom kedjan av namnservrar för att hitta IP-adressen. Din internetleverantör driver en, och det gör även offentliga DNS-tjänster.
• A-post. DNS-posten som kopplar ett domännamn till en IPv4-adress (som 93.184.216.34). Det är posten som kopplar din domän till servern där din webbplats finns.
• CNAME-post. En post som pekar ett domännamn mot ett annat domännamn. Används ofta för underdomäner, så att www.dindomän.com pekar på samma ställe som dindomän.com.
• MX-post. Posten som talar om för internet vilken server som hanterar e-post för din domän. Utan en korrekt MX-post levereras ingen e-post till din domän.
• TTL (time to live). Ett värde på varje DNS-post som styr hur länge andra servrar sparar den i cache innan de kontrollerar om den uppdaterats. Kortare TTL ger snabbare uppdateringar men fler uppslagningar.

Nästa kapitel i den här serien går igenom DNS-posttyper i detalj, bland annat när du ska använda var och en och hur du ställer in dem rätt.

Så hanterar WEMASY DNS

När du bygger en webbplats med WEMASY och ansluter din egen domän får du exakt de DNS-poster du ska ange. Plattformen guidar dig genom varje steg så att du vet vilka poster du ska lägga till och var. SSL ställs in automatiskt, vilket betyder att du inte behöver skapa DNS-poster för certifikatverifiering på egen hand.

För varumärken som vill slippa den tekniska konfigurationen håller WEMASY det enkelt. Du registrerar din domän, följer de guidade stegen och plattformen kopplar din domän till din live-webbplats. Se vad varje plan innehåller på WEMASYs prissida.

Vad kommer härnäst?

Den här artikeln gick igenom vad DNS är, hur en DNS-uppslagning rör sig genom internet och varför DNS-inställningar spelar roll för varje domän. Nästa kapitel går djupare in på DNS-servrar, förklarar vilka olika typer av servrar som ingår, hur de är organiserade och vilken roll var och en spelar för att hålla internet igång.

Vanliga frågor om DNS